En tredjedel av solliknande stjärnor har jordliknande planeter i beboelig zon

Kepler-observatoriet är speciellt utformat för att hitta jordliknande planeter runt närliggande stjärnor.





Tidigare i år släppte Kepler-teamet uppdragets första 136 dagars data och det har visat sig vara en veritabel jackpot. Under den tiden tittade Kepler på cirka 150 000 målstjärnor och hittade bevis för 1 235 potentiella exoplaneter. Det är ett rejält drag.

Sedan dess har det mesta av arbetet med denna databas varit att identifiera egenskaperna hos alla dessa exoplaneter. Men ett så stort dataset möjliggör också statistiska analyser, från vilka olika prognoser kan göras.

Idag avslöjar Wesley Traub vid California Institute of Technology i Pasadena resultaten av just en sådan studie. Traub har bara tittat på de stjärnor som liknar solen mest, nämligen de med klassificeringen F, G eller K och räknat ut ofta olika typer av planeter förekommer.



Resultaten är enkla att konstatera. Traub säger att medelstora planeter är lika sannolikt att hittas runt svaga stjärnor och ljusa. Däremot dyker mycket färre små planeter upp runt svaga stjärnor. Det beror nästan säkert på att små planeter är svårare för Kepler att se.

Det är också lättare för Kepler att se planeter som är närmare sina stjärnor eftersom den letar efter de små förändringarna i ljusstyrkan som dessa transiter orsakar. Det är därför nästan en tredjedel av alla Keplers upptäckter kretsar kring sin stjärna på mindre än 42 dagar. För det mesta kretsar dessa planeter för nära för att vara i den beboeliga zonen.

Det som intresserar de flesta astronomer är hur många exoplaneter som kretsar på ett större avstånd, innanför den beboeliga zonen. De flesta av dessa planeter är för långt borta från sina stjärnor för att ha plockats upp av Kepler ännu. Men Traub säger att hans dataanalys ger ett sätt att räkna ut hur många de borde vara.



Det beror på att han har hittat en kraftlag som beskriver hur antalet stjärnor med en given omloppsperiod. Så allt han behöver göra är att anta en längre omloppsperiod som motsvarar att vara i den beboeliga zonen för att räkna ut hur många planeter det borde finnas på detta avstånd.

Här är svaret: Ungefär en tredjedel av FGK-stjärnorna förutspås ha minst en jordbunden planet i beboelig zon, säger han.

Så med detta mått så finns det massor av andra jordar där ute.



Ref: arxiv.org/abs/1109.4682 : Exoplanetfrekvens på marken, beboelig zon från Kepler

Dölj