Ala Alryyes ’85, SM ’88

I En muslimsk amerikansk slav: Omar Ibn Saids liv , Ala Alryyes översättning från arabiska av självbiografin om en slav från 1800-talet, Alryyes återvinner ett bortglömt kapitel i islams mer än 300-åriga historia i USA.

Efter att ha studerat elektroteknik, fysik och datavetenskap vid institutet, begav sig Alryyes till Frankrike för en sex månaders vistelse efter examen. Under sin tid där bestämde han sig för att flytta fokus till att skriva. Idag är han docent i jämförande litteratur och engelska vid Yale University och bor i Brooklyn.

Kanske var det ett fall där en passion övervann en annan, säger Alryyes, som också har en doktorsexamen från Harvard i jämförande litteratur. Jag är fortfarande fäst vid min fysik- och mattebakgrund, men jag har alltid älskat språk och historia. Jag bar med mig de konkurrerande intressena tills det blev för svårt att utöva båda.

Alryyes, som har arabiska som modersmål, uppvuxen i Kuwait, både tolkar Saids berättelse och utforskar hans eras samhälleliga sammanhang. Författaren, en utbildad man, tillfångatogs i det som idag är Senegal och tvingades till slaveri i North Carolina omkring 1807. Hans självbiografi, skriven 1831, tros vara den enda amerikanska slavmemoiren skriven på arabiska. Förlorat i mer än 100 år, Saids manuskript återupptäcktes i en antik koffert i Virginia 1995.

En muslimsk amerikansk slav är Alryyes andra bok. Hans första, Originalämnen: Barnet, romanen och nationen , publicerades av Harvard University Press 2001. Delvis tack vare ett stipendium 2011–'12 från National Endowment for the Humanities avslutar han för närvarande sin tredje bok, Krigets kunskap och naturens lagar: subjektivitet, konflikt och världsskapande i filosofi och roman, 1660–1798 . Hans författarskap har fokuserat på brittisk och fransk litteratur från 1700-talet, den tidiga 1800-talsromanen, imperiet och utforskningen, modernitetens genealogier, den arabiska romanen och filmen och slavberättelser.

Alryyes var också föreläsare i litteratur och historia vid Harvard från 1998 till 2000 och har undervisat i kurser om realism och sinnenas bevis, europeisk filosofi, 1700-talsromanen och imperiets litteratur.

Trots att han flyttat från laboratoriet till litteraturen har han en stark MIT-anknytning genom besök tillbaka till campus för att träffa vänner. Jag har ett bestående minne av att jag tog med min bortgångne far för att besöka Newtons äppelträd [i presidentens trädgård] säger han. Jag kan blunda och fortfarande se klassrummen och höra professor Lewins föreläsningar.

Dölj